Vad är det som gör en papegoja till en papegoja?
"Som nummer ett; att kunna flyga! Det är grundläggande i varje liten beståndsdel i en papegojas kropp och själ.
Att lära sig att flyga bra är det mest komplicerade och viktigaste uppgift en papegoja kan lära sig. En flygande papegoja är friskare, mer aktiv, mer koordinerad och ser mycket bättre.
Att flyga främjar högre intelligens, självförtroende, självrespekt och i slutänden blir det  en mera social vän på lång sikt.”

Så skriver Steve Hartman, grundare av The Parrot University, i ett reportage i tidningen Parrots.
The Parrot University har forskat i 20 år om vad som gör en papegoja till en papegoja?
Steve förklarar vidare hur hjärnan och sinnena (syn, smak, känsel, lukt) utvecklas bättre när olika intryck kombineras samtidigt.
”Syn, hörsel och känsel används väldigt annorlunda när fågeln flyger. Alla sinnen, även psykiska och fysiska färdigheter utvecklas i olika perioder i papegojans uppväxt. Flygande fåglar lär sig att behandla och tolka visuella intryck snabbare”.

Steve förklarar skillnaden mellan att vara rädd och känna sig hotad.
”En fågel känner sig sällan rädd eftersom så fort den känner minsta hot kan den flyga därifrån.
Det finns två sätt att tackla hot för en papegoja: flyga eller slåss.
Tar man då bort möjligheten att flyga kan papegojan bli väldigt rädd och bitig. Bit först, fråga sedan”.

Några vanliga argument för att vingklippa sin fågel är:
Man kan ta med sin fågel överallt om den är vingklippt. Den vill ju vara med!
Numera finns det olika typer av selar som man kan vänja sin fågel vid, om man vill ha med dem ut.

Fågeln skulle bli tamare om man vingklipper den.
Man kan ju tämja sin fågel utan att vingklippa den. Det är inget som säger att den faktiskt skulle bli tamare.

Papegojan lever säkrare om man vingklipper den.
Det kan man få höra av folk som inte har så stor erfarenhet av papegojors uppförande. Fåglar lär sig snabbt var de farliga ställen är. Spisen är ett exempel på sådan plats. Om den nu skulle flyga ditåt kan de med enkelhet flyga åt ett annat håll i stället för att landa i kastrullerna. En vingklippt papegoja har svårare att manövrera undan.

De flesta fågelägare anser att papegojor
är smartare än en hund. Men man hör
aldrig talas om att hundägare kapar benen
på dem för att hålla dem från olika faror
eller för att göra dem mer lätthanterliga.

Sedan är det ju det där med motion.
”En papegoja som flyger, även om det bara är i några få minuter, får mer motion än en papegoja som inte flyger, får under hela dagen. Som vi alla vet är motion viktigt på alla plan i livet. Om en papegoja är frisk kan den koncentrera sig och fokusera, lära sig snabbare och är lättare att träna. Dessutom lever de troligtvis längre”.

Till och med intelligensen blir nedsatt för de papegojor som inte får flyga. ”Det kan vara så mycket som 50% av fysiskt och mental erfarenhet som de missar, av en normal utveckling.
Ingen del av hjärnan hos en papegoja kan utvecklas till max utan att papegojan får flyga”

Väljer man ändå att vingklippa sin fågel är det viktigt att:
* Fågeln får lära sig att flyga ordentligt innan man vingklipper den. Annars utvecklas inte muskulaturen normalt.
Vingklipper man för tidigt har fågeln inte hunnit träna upp balansen och då kan den skada sig lätt.
* Låt en professionell person klippa. Någon som vet vad den gör och som inte klipper för mycket. Att det är någon annan än den som äger papegojan spelar också en roll, eftersom fågeln kan sluta att lita på den personen som klipper.

En vingklippt fågel kan bli en osäker, otrygg fågel som kan börja plocka sig.
Vissa arter som t.ex. Pionus och aror "märker inte" om de är vingklippta eller inte. De flyger lika bra ändå. De liksom andra fåglar kan börja tugga på de avklippta vingpennorna och det kan övergå i fjäderplockning.

OBS! Steve Hartman förespråkar inte för friflygning utomhus. Alla papegojor borde ha en sele för att vara trygga tillsammans med sin ägare när man lämnar hemmet.

Delar av texten är hämtad från ett reportage tidningen Parrots Nr. 126, skriven av Steve Hartman.