Fjädrar består av proteinet keratin (som finns i bl.a. hår och naglar). Fjädern växer inuti ett "rör" som sitter fast i en fjädersäck i huden. När fjädern har växt färdigt spricker röret och faller av. Längst ned mot fjädersäcken sitter vingpennan. Från vingpennan går fjäderskaftet, eller spolen som den också kallas. På spolen sitter fanstrålarna som går snett uppåt, ut från båda sidor av spolen. På fanstrålen sitter det i sin tur bistrålar och på dessa sitter det små hakar som greppar tag i den intilliggande bistrålen. Detta gör att fanstrålarna håller ihop och bildar en plan yta, ett så kallat fan.
Längst ned vid fjäderpennan saknar ofta bistrålarna hakar och ter sig därför dunigt.

Fjäder från en nymfparakit

Det finns olika teorier om hur fjädrar har utvecklats. Man vet att en del dinosaurier hade fjädrar och en teori är att de inte alla kunde flyga bara för att de hade fjädrar, utan att de precis som dagens fåglar, hade fjädrarna för värmeisolering.
Fjädrarna skyddar fågeln mot sol, kyla, vind och vatten och i viss mån skador. Fjäderdräkten som formar fågels yttre kontur kan ändra form beroende på situation, som exempelvis strömlinjeformad vid flykt eller uppburrad när de sitter och bara mår bra (eller är tokaggresiv).

Det finns två huvudtyper av fjädrar - Konturfjädrar (eller Flygfjädrar) och Dun.
Konturfjädrarna är de stora fjädrarna; vingpennor, stjärtpennor och de stora ving- och stjärttäckarna. Konturfjädrarna ser ut på olika sätt, beroende på var på kroppen de sitter och på vilken funktion de har.
Dunet har en pytteliten vingpenna och saknar eller har en vek spole. Dun saknar även hakarna på bistrålarna och bildar därför inte några fan på skaftet sidor. Dun är yviga och luftiga och sitter i stort sett på hela kroppen.

Dun

På huvudet och halsen finns det små fjädrar och dun och på ryggen mellan vingarna sitter det ryggfjädrar. På fågelns undersida finns halsfjädrar, bröstfjädrar och bukfjädrar och på fågelns långsidor sitter sidfjädrar.

Ytterst på vingen sitter handpennor. De är långa och smala. Armpennor sitter mellan handpennorna och är svagt böjda. Tillsammans kallas handpennor och armpennor för vingpennor.

Handpenna och Armpenna
från en nymfparakit

Övre- och undre vingtäckarna sitter i de hålrum som bildas mellan fjädrarnas spolar som sitter fast i vingen. Dessa täckare delas i sin tur in i olika kategorier som också finns i både övre- och undervarianter:
- större täckare
- mellan täckare
- mindre täckare
- handtäckare

Tertialer är tre fjädrar på fågelns vinge som sitter innanför armpennorna, närmast kroppen.
Alula är en liten grupp fjädrar som sitter ovanför vingknogen och som används vid låghastighetsflykt.

Vingpennorna, täckarna, tertialerna och alula bildar tillsammans själva vingytan.
Fjädrarna på vingen överlappar varandra delvis, så att när vingen rör sig uppåt släpps luften igenom, genom att fjädrarna öppnar sig. När fågeln sedan rör vingarna nedåt sluts fjädrarna mot varandra. De släpper då inte längre igenom luften, utan luften trycks i stället nedåt för att passera genom vingarna och på så sätt får fågeln kraft som för den framåt.

Stjärtpennorna sitter längst bak på fågelns stjärt. Övre- och undre stjärttäckarna sitter mellan stjärtpennornas spolar och täcker de hålrum som bildas där.

Stjärtfjäder från en nymfparakit